En promenad i min hembyggd är en mörk historia, de som har makten har kommit fram till att gatlyktor och belysning inte till fullo ryms i budgeten, så jag fick lysa mig fram lite med mobilen när jag gick en eftermiddagsrunda nyss... Det är spännande att traska rundor på orten, häromdagen sprang jag på en övergiven toastol en bit från kyrkan som någon nog velat bli av med men inte riktigt vetat hur. Generellt sett kan man säga att ortsbefolkningen inte gillar sopsortering. Lade precis märke till hur mina egna grannar försökt sopsortera julgranen i metallinsamlingen... Julen är förövrigt ett kapitel för sig här på orten. Förr om åren hade man lite fint pynt i centrum, men sedan blev budgeten ansträngd så man drog ner på det. Första advent är det också juljippo i centrum. Man hänger lite tyg på den utomhusscen som nästan helt brann upp för två år sedan men vars stomme finns kvar. Man inte haft råd att renovera upp scenen. Med lite tyg tror man sig kunna dölja man de förkolnade resterna av den forna scenen. Kring den förkolnade scenen med tyg på firar man alltså första advent och dricker halvljummen glögg. Vansinnigt mysigt om jag får säga det själv. Förr om åren var det alltid provsmakning av mat på det lokala ICA. Man fick en papptallrik med en klick röbetsallad, en prinskorv, en köttbulle samt en halv skiva sylta. Att detta var gratis var för bra för att vara sant enligt många ortsbor. Minns att folk köade i evigheter för att lägga vantarna på en sådan tallrik. Det var i sanning tider det, nu är gratismålen på ICA sedan länge historia.... Å andra sidan fick jag en gratis Lindt chokladpralin när jag var där innan jul, det värmde mitt hjärta mycket.

Detta kommer att bli en enkel liten blogg! Det kommer att bli en blogg som helt igenom kommer att handla om livet på orten som av Aftonbladet utsetts till landets sämsta kommun och som i alla statistiska tabeller alltid tar en hedrande sistaplats. Sämsta skolan, sämsta platsen att bo etc, etc, etc... Jag tänker dock inte göra en blogg som går ut på att liksom upprätta min kära hemort, NEJNEJ sånt håller jag inte på med. Min blogg skall via bilder och reflektioner förmedla en bild av en ort som helt enkelt inte har någonting alls att skryta med, tvärtom. Platsen som denna blogg kommer handla är en plats där det alltid är mer eller mindre grått. Det är platsen där människor slaskar runt i sina onepice helg som vardag, det är platsen där man aldrig skulle komma på tanken att kalla sina barn för något annat än: Liam, Noel, Oliver om det är en pojke och Nathalie eller Isabell om man välsignas med ett flickebarn. Det är platsen där invånarna på fullt allvar kan prioritera en gigantisk tatuering på ryggen, istället för att ha pengar till mat till sina barn :-) Det är orten där man skiter fullständigt i att ungarna inte klarar skolan, men där man går bärsärkagång när byns korvkiosk hotas av stängning. Då går man så långt att man i lokaltidningen hotar att kedja fast sig vid kiosken, FÖR INGEN RÖR VÅRAN KORVKIOSK! Jag gillar min hemort, och vill gärna dela kärleken till min hemort med fler människor. Den handlar om den lilla, djupt sovande orten, någonstans i nordvästra Skåne :-)